Som natt och dag

Vilken energi jag haft idag! Jag har fått så mycket gjort. Det är bara att tacka och ta emot när orken väl infinner sig.
Min energinivå är verkligen som natt och dag, ena dagen orkar jag knappt ta tag i nånting, det är som sirap i huvudet, man känner sig lite som en sengångare 😉

20150317-200131.jpg
Idag däremot har jag gått all in och knappt orkat sitta still.
Jag har renbäddat, dammsugit både övervåning och nedervåningen samt skurat nere. Tvättat. Ställt in pulkor och lite annat i förrådet. Lagt in annonser på blocket och lekt ute med Emelie. Man är lite som en duracellkanin 😉

20150317-201514.jpg
Har även grejat lite med ordningen och strukturen här hemma. Mestadels för min egen del. Jag mår väldigt bra av det, när saker har sin plats, använder gärna scheman både för mig och barnen. Listor och planering är oxå sånt jag behöver. Men tyvärr är det inte alltid jag orkar hålla strukturen.
Här är iaf en bra grej som vi har i hemmet. Vi försöker planera veckans mat så alla vet vad det blir för mat och man behöver inte lägga tankekraft på det varje dag. Det underlättar mycket och sparar på energin. Här har jag tagit en vanlig tavelram med glasskiva. Skrivit ut ett A4 från datorn o ramat in. Sen skriver vi bara upp veckans mat med whiteboardpenna. Super!

20150317-200651.jpg
Men nu ska jag iaf softa lite i soffan innan sängen kallar.

Kram!

Håller på att landa…

Haft möte på tassen idag med alla inblandade, af, samspelet, tassen och jag. Kommit fram till att jag får vara kvar på tassen i 6 månader. Det är en sån lättnad att få veta hur lång tid jag har där, förut har det bara tagits beslut om korta perioder åt gången.

Eftersom jag fått min diagnos, add och atypisk autism så måste jag få tid till att landa i allt va det innebär. Jag ska få prova ny medicinering och komma till vuxenhabiliteringen. Det är mycket nytt att landa i och jag behöver verkligen tid på mig att bearbeta allting.

Även om jag misstänkt add själv så känns det ändå lite tungt att jag faktiskt måste leva med det hela livet,  det är inget som går att bota utan jag måste lära mig att leva med det och det blir lite mer svart på vitt nu. Jag får helt enkelt lära mig att hitta verktyg som underlättar för mig när jag kommer ner i dessa svackor. Livet kan kännas så enormt jobbigt i vissa perioder, tror inte det går att förstå känslan om man inte upplevt den. Jag hoppas verkligen att af kommer hjälpa mig med att få en anpassad arbetsplats så småningom för jag kan omöjligt se hur jag skulle orka med att jobba heltid på en ”vanlig” arbetsplats,  jag blir alldeles för trött både fysiskt och psykiskt.

Nu ska jag ladda en pyttestund innan det är dags att hämta barn och sen väntar en em med alla vardagliga måsten 😉

Kram ❤