Hur många tankar vid en godnattsaga?

I tisdags var jag iväg till Samspelet och träffade min samordnare där. Till veckan börjar jag min rehabilitering där som förhoppningsvis kan leda till att jag klarar av att få ett jobb. Jag ska gå kurser där, en må-bra-kurs och en keramikkurs. Båda är en dag i veckan. Jag ska få ett kort på Friskis&svettis så jag kan komma iväg o träna lite. Små steg.
Hon skulle även kolla upp om jag kan få hjälp med en utredning för adhd. Jag känner verkligen att jag behöver det. Jag har gömt mig så länge nu och jag vill inte ha det så längre. Jag funkar inte som dom flesta och har alltid funderat på vad det är för fel på mig. Det är nog den största tanken jag har med mig från barndomen. Varför är jag inte som andra? Vad är det för fel på mig? Stora och jobbiga tankar för ett barn.

Varje kväll läser jag för Emelie innan hon ska sova. En sak jag tänkt mycket på är hur många tankar ni hinner med medan ni läser? (Behöver inte vara godnattsaga då förstås). Jag brukar hinna med en hel del tankar. Jag kan planera vad jag ska göra sen/i morgon, kanske kommer jag på nåt som jag måste googla på eller så är det nåt jag kommer på att jag måste göra sen, kanske nåt kul projekt dyker upp i huvudet som måste sättas i verket o.s.v….
Jag kom på att det kanske inte är så vanligt att man tänker så mycket medan man läser, ja förutom på det man läser om då såklart. Det värsta är när man ska läsa en text själv och när man läst klart så kommer man inte ihåg ett enda ord för att man tänkt så mycket under tiden. Detta gäller även när man lyssnar på nån som pratar, om det inte är intressant med andra ord.

20140822-134049.jpg

Jag har inte gjort drinkar på två dagar nu… Kroppen går på sparlåga och jag får inte mycket gjort, jag har med andra ord en låg period, det är inte kul alls. Kroppen är som förlamad och även om hjärnan vet allt som behöver göras strejkar kroppen och vägrar göra som jag vill. Det som kanske ser ut som lathet är faktiskt inte självvalt och inte alls särskilt kul. Man straffar sig själv mycket och undrar vad som är fel. Hur svårt ska det va?!

20140822-134717.jpg

Jag har nog tre lägen. Ett läge där kroppen strejkar men hjärnan arbetar på för fullt (det vanligaste läget). Ett annat läge där både hjärna och kropp inte alls vill vara med, livet är oerhört tungt då. Det tredje läget är då jag faktiskt får mycket gjort och är både kreativ och energifull, jag gör allt och lite till, både hjärnan och kroppen samarbetar (det ovanligaste läge. Jag önskar det kunde hända oftare)

Men varför väljer jag att skriva om detta i bloggen då? Vad ska det göra för nytta? För det första så tycker jag det är skönt att få dela tankarna och det känns lättare när man får sätta ord på det. Annars samlas det bara på hög där inne och det är inte bra. För det andra vill jag inte att sådana här känslor ska få gömmas och jag hoppas att kanske fler vill dela med sig utan att skämmas. Man är inte ensam om känslorna, det finns fler som känner likadant och det är viktigt att veta.

Nu börjar barnen droppa in efter skolan. Leo har kompis med sig hem så det blir nog fullt ös 🙂

Kram!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s